Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om kulturhistoriska inslag anvÀnds i modersmÄlsundervisningen, hur elever upplever det och hur lÀrare uppfattar elevernas motivation för att lÀra sig modersmÄl med hjÀlp av kulturhistoriska inslag. Vi anvÀnde enkÀter för att samla in informationen frÄn lÀrare och elever för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Enligt vÄra resultat för att ge sprÄket mening tar lÀrarna gÀrna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. NÀr det gÀller motivationen Àr eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisning..

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall Ă€r ett förslag att tillĂ€ggsisolera taket, dĂ„ stĂ€lls det kulturhistoriska vĂ€rdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gĂ€ller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan dĂ€rför uppstĂ„ tvister vid ombyggnaden av saluhallen, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav pĂ„ de delar som ska Ă€ndras.De delar pĂ„ saluhallen som studerats Ă€r tvĂ„ takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvĂ€rdesmĂ€ssigt och lagmĂ€ssigt. Det kulturhistoriska vĂ€rdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden sĂ„ gott det gĂ„r. Studien handlar dĂ€rför om hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..

Den hÀr uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska vÀrden som trÀdde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande pÄ 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma vÀrden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken pÄ 2000-talet. Med hjÀlp av kulturhistorisk vÀrdeteori, dokumentvÀrde och upplevelsevÀrde, analyseras dokument. Har det varit liknande vÀrden och Ät vilket hÄll styr det?.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:22.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:12.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrÄn detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö dÀr Ljungmans verkstÀder bedrev sin verksamhet förr med hÀnsyn till platsens historiska vÀrde.

Detta projekt har skapat en design till en applikation, vars mÄl Àr att fÄ mÀnniskor i nÀrnatur och samtidigt möjliggöra för dem att lÀra sig mer om den kulturhistoria denna natur har att bjuda.I projektet har designen till en guideapplikation för anvÀndning i miljö med kulturhistoriska arv undersökts och tagits fram. Projektet Àr en fallstudie och anvÀnder ramverket Minnesmark som en grund för designen.Designen Àr framtagen genom att anvÀnda en mÄlinriktad designmetod och designprocess av Goodwin(2009). Med detta menas att personor och scenarier har varit de frÀmsta verktygen för att generera krav till designen. Krav baseras Àven pÄ ramverket Minnesmarks möjligheter och begrÀnsningar. Vidare krav kommer Àven frÄn intervjuer med tvÄ olika guider.En första design; en prototyp, utvÀrderades av Ätta personer för att förbÀttra designen.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i GÀvle och dÄ med fokus pÄ vindsvÄningen. Teorins generella del fokuserar pÄ kulturhistoriska vÀrden vid restaurering av Àldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien Àr kulturhistoriska vÀrden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden Àr U-formad med fem vÄningar och kÀllare.